V. 2.3
Fakta – Matbeteende
Det är inte vikten som avgör om någon har problem med tankar om mat. Man kan vara normalviktig och behöver inte se avmagrad ut men ändå ha problem med sitt matbeteende.

Ett destruktivt tänkande kring sig själv, sin kropp och sitt förhållande till mat startar oftast genom en samverkan av både inre och yttre faktorer. De yttre faktorerna är miljö, träning och relationer. De inre handlar om individen själv. Det som utlöser ett destruktivt metbeteende kan vara en överdriven fixering av kroppens vikt, utseende eller träningsresultat. Det kan vara en akut stressituation eller ett trauma. Det kan vara en effekt av oro och nedstämdhet, eller en fysisk sjukdom.

Puberteten och ätstörning

Självkänslan är starkt förknippad med kroppen. Puberteten är därför en känslig tid med kroppsliga förändringar och nya utmaningar. Idrottare med hög fysisk belastning, i kombination med svårigheter att få i sig tillräckligt med näring har större risk att utveckla ätstörningar. Studier visar också att idrottare som tävlar är överrepresenterade.

Skillnaden på att äta hälsosamt och ha destruktiva tankar om mat 

Det är inte vikten som avgör om någon har problem med tankar om mat. Man kan vara normalviktig och behöver inte se avmagrad ut men ändå ha problemen. Utsidan kan se ”vanlig” ut, men på insidan kan svåra tankar, ångest, skuld och skam finnas. Som medmänniska är det viktigt att inte dra sina egna slutsatser. Man behöver först ta reda på hur läget är och samla information om den man är orolig för. 

Varningstecken vid destruktivt matbeteende

Ta hjälp av de varningstecken som vi listar och kontakta gärna oss så kan vi guida dig vidare.Utan inbördes rangordning finns det några varningstecken som kan vara bra att vara vaksam på.

  • När hen hoppar över måltider och hävdar att hen redan ätit och är mätt. 
  • När hen är upptagen av mat och vikt, räknar kalorier eller introducerar förbud och regler. När hen äter “nyttigt” på ett ensidigt sätt och strikt utesluter vissa ingredienser och näringsämnen – ex. fett och kolhydrater. 
  • När hen plötsligt övergår till en ny kosthållning (ex. blir vegetarian).
  • När hen förändrar sina rutiner kring själva ätandet. Ex. fördelar maten i väldigt små bitar eller äter extremt långsamt. När det märks att måltiden blir en ångestladdad situation. 
  • När hen lägger in flera extra pass utöver ordinarie träning. När det finns en obalans mellan vila och träning.
  • När hen går på toaletten direkt efter en måltid. 
  • När mat göms, kastas eller försvinner utan förklaring – och vid hetsätning kan åtgången av mat öka. 
  • När hen alltid tar trapporna eller ska gå istället för att åka, trots att det inte behövs. Eller när hen vill vara aktiv hela tiden och kommer i säng sent och kliver upp tidigt.  
  • Rastlöshet och oro. 
  • När hen har svårt att koncentrera sig och ofta har huvudvärk. 
  • När hen gå ner i vikt. 
  • När hen speglar sig och väger sig hela tiden. När kroppen kontrolleras. 
  • När hen värderar sig själv utifrån utifrån utseende och vikt. Det hänger ofta ihop med en förvrängd självbild. 
  • När hen blir dedikerad läsare och följare av instagramkonton eller sociala kanaler som stimulerar snedvridna ideal.  
  • När någon uttrycker oro för individen själv och dess förhållande till mat. Det kan vara vänner eller anhöriga. 
  • När hen fryser hela tiden (på grund av näringsbrist) eller klär sig i bylsiga och tjocka kläder för att dölja en låg vikt, eller för att hålla kroppen varm vid undervikt.  
  • När relationen till mat utgör ett hinder för sociala aktiviteter. 
  • När hen lagar mat och bakar till andra, men tar inte själv av verken. 
  • När hen drar sig undan mer och mer och det glad kreativa försvinner. Eller när hen blir känslokall, lättirriterad eller lätt får utbrott. 

Riskfaktorer till att utveckla en ätstörning

Flera uthållighetsidrotter relaterar resultat till kroppssammansättning, vilket kan vara en bidragande orsak till att ätstörningar utvecklas hos vissa idrottare. Det finns en risk att idrottaren endast ser till viktnedgången när ett resultat förbättras, fast det är ett samspel av flera andra faktorer. Om dessutom viktminskningen fortsätter i samband med att resultaten förbättras är det lätt att se det som en “sanning” för idrottaren. Det kan utlösa en destruktiv spiral som kan vara svår att bromsa själv.

Det långsiktiga perspektivet och de fysiska konsekvenserna som kommer med en negativ energibalans är muskelnedbrytning, benskörhet och påverkan på organen. De mentala konsekvenserna kan vara koncentrationssvårigheter och en oförmåga att hantera motgångar och nedstämdhet. I idrotten finns det, utöver de vanliga, flera riskfaktorer att ta i beaktning.

Psykologiska faktorer

  • Dålig självkänsla och negativ självbild
  • Överdriven noggrannhet och strävan efter perfektionism
  • Tvångssyndrom
  • Orimliga mål och krav på sig själv

Biologiska faktorer

  • IBS, diabetes eller annan kroppslig sjukdom
  • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Aspergers, ADHD) och autismspektrumtillstånd
  • Läkemedelsbehandling med aptitpåverkan
  • Bantning
  • Fetma under barndomen ökar risken för anorexi och bulimi
  • Övervikt eller snabb viktuppgång samt pubertetens snabba förändringar av kroppen hos flickor

Sociala faktorer

  • Förebilder som kan påverka, i och utanför familj
  • Stress inom familjen så som svåra separationer
  • Bristande föräldrastöd
  • Kroppsideal som påverkar genom social media
  • Att vara kvinna i den västerländska livsstilen
  • Om någon annan i familjen lider av depression, ångestsjukdom eller missbruk

Problem med maten och ätstörningar handlar som nämnts inte bara om vad man väger. Det handlar om tankar och beteenden som i sin tur kan leda till bland annat undervikt. Ätstörningar behöver tas på allvar och åtgärder sättas in tidigt. En ätstörning är en ihållande störning i ätbeteende eller viktkontrollerande beteende, som påtagligt försämrar fysiskt eller psykosocialt fungerande. Inte sekundär till någon känd medicinsk åkomma eller någon annan psykiatrisk störning (Fairburn & Walsh 2202) Kännetecken är en sjuklig fixering vid mat, vikt och kroppsuppfattningen och att självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsvikt och form. Oftast startar problemen i puberteten, genomsnittlig debutålder är 14 år, och beror på många olikabakomliggande faktorer.

Olika sorters ätstörningar

Hetsätstörning

Återkommande episoder av hetsätning som medför lidande. Är inte förknippat med ersättande beteende likt Bulimi. Beteendet drivs av ett starkt missnöje med sin vikt och individen har en låg självkänsla.

Ätstörning utan närmare specifikation (UNS)

Om en individ lider eller är funktionspåverkad av en ätstörning men tillräckliga kriterier av de fyra andra diagnoserna inte föreligger eller att det inte finns tillräcklig information.

Ortorexia Atletika (Ortorexi)

Individen har en ohälsosam fixering vid nyttiga livsmedel i kombination med tvångsmässig fysisk aktivitet och träning. Träningen används som ett kompensatoriskt beteende. Det finns en rädsla för att bli tjock och otränad och uppfattas som odisciplinerad.

Bulimi (Bulimia Nervosa)

Individen bantar och hetsäter sen följt av ersättande beteenden så som överdriven träning, kräkningar och laxeringsmedel. Den drabbade personen äter mer än vad man behöver i en begränsad tidsperiod och upplever förlust av kontroll. Hen kan vara underviktig, normalviktig eller överviktig. Kan ge allvarliga effekter på hjärta, mage, tarmar och cirkulation.

Anorexia (Anorexia Nervosa)

Individen har en betydande låg kroppsvikt och stark önskan om att gå ner i vikt samt intensiv rädsla för att gå upp i vikt (viktfobi), trots den befintligt låga kroppsvikten. Hen klarar inte att upprätthålla en normal kroppsvikt för sin ålder och längd. Det finns en förnekelse i allvaret kring den låga kroppsvikten hos den drabbade personen som också använder ersättande beteenden så som till exempel överdriven träning, fasta, kräkningar och laxeringsmedel. Kraftig undervikt kan snarare ses som en vinst än en fara och ett problem. En överdriven träning och rörelse finns med. Vikten blir ett mått på sitt eget värde. Hen är oftast rädd för fet och kaloririk mat. Kan ge allvarliga konsekvenser på hela kroppen, både invärtes och utvärtes.

Annan specificerad ätstörning

Om en individ inte uppfyller alla kriterier för anorexia, bulimi eller hetsätstörning så kan denna diagnoskategori användas (med tillägg av en specifik orsak). Individen kan vara normalviktig och mer hjälpsökande. Det är inte ovanligt att en person med destruktiva matbeteenden kan ha andra psykiska besvär samtidigt så som nedstämdhet, oro, ångest och sömnproblem.

För lite näring i samband med träning – eller avsaknad av träning kan ge:

  • Förändring av vikten, både neråt och uppåt (!)
  • Nedbrytning av kroppen istället för uppbyggnad av muskler och uthållighet
  • Kortsiktigt kan man uppleva mer energi
  • Långsiktigt låg eller ingen energi
  • För tjejer utebliven mens
  • Försenad utveckling
  • Ångest
  • Dålig återhämtning
  • Benskörhet
  • Sömnrubbningar
  • Funktionsrubbningar
  • Förändrad hud
  • Dålig hårkvalitet
  • Brist på viktiga ämnen som kroppen behöver för att fungera

Förebygg destruktivt matbeteende som förälder eller närstående

I vardagen handlar det om, både på hemmaplan och i annan miljö, att skapa och bevara ett normalt beteende kring maten. Det vill säga att äta fasta måltider som ger kroppen bra näring och återhämtning efter och inför träning samt näringsrika och ordentliga mellanmål (till exempel en frukt räcker inte som mellanmål för en tränande ungdom som inte är färdigutvecklad). Utöver näringsintaget handlar det även om att normalisera tankar och känslor inför och om den sociala stunden som måltiden oftast är, samt maten i sig. Många idrottande ungdomar trivs väldigt bra med allt vad idrottandet ger (socialt, upplevelser, mentalt, fysiskt etcetera) och gillar att utvecklas i sin idrott. Därför kan ökad kunskap om kroppens fungerande, näringsbehov och negativa konsekvenser av bristfällig kost i samband med justerad träningsmängd vara en bra motivationsfaktor till hållbara kostvanor som stödjer istället för stjälper idrottandet.

Hur ser ungdomens liv ut i övrigt, vad händer på andra plan i individens liv? Inventera de olika livsområdena utöver idrotten för att se om något annat skaver som i sin tur kan skapa förändrad aptit eller eventuellt viktnedgång. Hjälp ungdomen att skapa en ökad balans i vardagen mellan aktivitet och pauser, vila och prestation, fritid och skola/idrott.

Om man som ungdom med önskan om att passa in befinner sig i miljöer där fokus endast ligger på prestation, kan man omedvetet och eller medvetet börja mäta sig med vad man presterar och tappa bort den man är och sitt eget värde, som inte är avhängande av det man presterar. Finns utmaningar kring maten innan man börjar idrotta och tävla, kan miljöerna dessutom ha en påverkan som hjälper ungdomen att dölja den inre kampen.

Att vara närvarande och involverad som familj, att se utmaningen som familjens hellre än individens, och tillsammans skapa positiva förändringar som stödjer ungdomen med destruktivt matbeteende är ett bra förhållningssätt. Var tillgänglig som förälder och närstående för ungdomen.

Visste du att..

… många som har ett destruktivt matbeteende ser friska ut, även om de kan vara svårt sjuka.

… den vanligaste formen av ätstörningar är UNS. UNS betyder att du uppfyller några av kriterierna för Anorexi eller Bulimi, men inte alla.

… en ätstörning är en hälsokris som stör både individens och familjens möjligheter att fungera.