Stress i historian

När vi uppfattar ett hot reagerar vi alla på samma sätt fysiskt. Förenklat kan förloppet beskrivas som att dina sinnen uppfattar en ”fara”, budskapet om den uppfattade faran går via ”kopplingscentralen” Thalamus i hjärnan, till ”stresscentrat” Amygdala vidare till Hypotalamus som via kemiska substanser (hormoner) signalerar till Hypofysen, vilka hormoner som ska utsöndras i kroppen. Hypofysen skickar i sin tur ut hormoner via blodet till binjurarna. Där skickas stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol ut. Kroppen reagerar med att pausa immunförsvar och sexlust, minska salivproduktionen och matsmältningen, förstora pupillerna för att släppa in ljus till bakre delen av ögat (vi behöver se bra vid fara), hjärtat slår snabbare och blodtrycket ökar, blodet styrs om till de stora muskelgrupperna för att snabbt kunna fly från faran och de förses med blodsocker och blodfetter som ökar för att kunna ge mer energi åt de aktiva musklerna. Andningsvägarna vidgas och andhämtningen blir snabbare för att syresätta musklerna, huden blir sval och reflexerna skärps liksom vår mentala beredskap. Beslutsamhet och kraft ökar.  Stressreaktionen är livsnödvändig och kan rädda oss från det som hotar oss. 

Efter denna fäkta- och fly reaktionen (den allostatiska belastningen) är det tänkt att kroppen ska kunna återgå till sitt normalläge och återhämta sig (homeostas).  Det nervsystem (parasympatiska nervsystemet) som står för bromsen/ lugn och ro, ska aktiveras och dominera igen medan ”gasen” (det sympatiska nervsystemet) inte längre blir dominant. Allt för att kroppen med våra organs normala funktioner ska återgå.

Vad gör stress mot kroppen?

Förr kunde människan möta ett livsfarligt djur där vår fysiska automatiska reaktion räddade oss från att bli uppätna. Människans blixtsnabba processer i hjärnan och hormonella reflexer gjorde det möjligt att antingen stanna och kämpa /fäkta eller fly från faran (i värsta fall ”freeze”). När oväntade yttre händelser sker behöver vi blixtsnabbt och instinktivt reagera, för att undvika en olycka. Idag uppfattar vi dock ”faror” av saker som inte behöver klassas som en fara. Tex om vi är försenade till en avtalad tid, eller vad andra gör enligt sociala medier, eller att vi ska hinna genomföra alla våra upplevda ”måsten” i vardagen. Helt enkelt ”falska” faror som utlöser stressreaktioner.  Vi återgår heller inte alltid/för sällan till det normalläge (avslappnad och lugn) som vi behöver efter en stressreaktion vilket resulterar i att vi inte får den återhämtning som vi behöver för att kunna hantera nästa utmaning eller stressreaktion. Det är den långvariga stressen utan återhämtning som blir ohälsosam och den ”överbelastning” av binjurarna som det orsakar. Långvarig stress kan definieras som ”kroppens utslitning” och kan övergå till kronisk stress vilket innebär just att den är långvarig och ett ihållande tillstånd. Den påverkar våra mentala funktioner, matsmältningen och magen, skapar ohälsosamma spänningar i kroppen, kan skapa sömnproblem p g a de stresshormoner som finns i blodet och skärper våra sinnen. Vi förbrukar inte stresshormonerna som utsöndras eftersom vi varken flyr från faran genom fysisk förflyttning eller fäktar mot faran. Våra ”lugn och ro-funktioner” som behövs för att må bra och fungera bra blir nedsatta vid den långvariga stressen.

Utlösare av stressreaktioner kan vara faktiska, förväntade eller föreställda mentalt belastande händelser. Det kan till exempel vara händelser mellan:
– Dig och dina uppgifter och åtaganden.
– Dig och andra personer.
– Dig och tidigare händelser (till exempel upplevelse av misslyckanden).
– Dig och framtida händelser (till exempel kommande prov eller tentamen eller viktig händelse på jobbet).

Det kan handla om idrottsskador, sjukdom, konflikter, sorg, förändringar, mer ansvar, ekonomi, separationer med mera. En störning av en emotionell jämvikt.  Varje mentalt belastande händelse följs av en känsla av rädsla som du kan ha erfarit tidigare. Beroende på tidigare erfarenheter kan belastningen värderas som kontrollerbar eller okontrollerbar. Vi upplever kontroll när vi kan organisera händelser runt oss och vårt eget agerande på det sätt där våra önskemål och mål kan uppfyllas. Förlorar vi den här kontrollen kan stress uppstå. 

Bakgrund, erfarenheter, personlighet, temperament, omvärldstolkning och attityd påverkar också vad som uppfattas och upplevs som stress. Alla är olika. Det positiva är att vi kan träna upp vår förmåga att möta och hantera situationer som tidigare pressade eller stressade oss. När du blir medveten om vad som stressar dig och när du kan betrakta dig själv och dina reaktioner, kan du också förändra något.

Balans mellan bra och dålig stress

Det är graden och upplevelsen av yttre stimuli och det som du uppfattar som stress, som avgör om den är hälsosam och motiverande eller om den är negativ och nedbrytande. 

Positiv stress

När en uppgift ses som en utmaning, när du känner mening med uppgiften och förstår den, har en känsla av kontroll, ser misstag som en lärdom hellre än misslyckanden och det finns utrymme för återhämtning, uppfattas stressen som positiv. Den motiverar oss, driver oss framåt i det vi gör och vi kan stå ut med tillfällig press. Ibland kan något vi älskar att göra också bli för mycket om vi lever med press från dessa saker under längre tid. Roligheten är inget som hindrar att vi blir överbelastade när vi får för lite återhämtning. Att ha långsiktigt perspektiv är viktigt. Blir vi förblindande av den kortsiktiga belöningen av att få något gjort är det lätt att missa den långsiktiga konsekvensen.

Negativ stress

Underkrav, överkrav, otillfredsställda behov, förväntningar som inte infrias, överstimulering, understimulering eller konflikter är exempel på vad som kan ge negativ stress. Det ger ofta känslor av ångest, oro och nedstämdhet.  Även dessa reaktioner var till fördel hos våra förfäder. Det hjälpte dem att undvika faror och förbereda sig för dem. Det var oftast snabbt övergående. Idag är situationerna annorlunda. Våra minnen och förväntningar påverkar hur vi tolkar påfrestningar. Reaktionerna som följer är av fyra slag: känslor, intellekt, beteenden och fysiska/biologiska. 

Balansen mellan stressens positiva och negativa effekter på prestationsförmåga och effektivitet beskrevs första gången 1908 av Yerkes och Dodson på Harvard Physiology Laboratory. De visade att när pressen ökar så ökar även effektiviteten och prestationsförmågan. Dock gäller det bara till en viss grad vilket framgår av bilden.

Fortsätter press och stress att höjas kommer också oro och ångest att sänka prestationsförmågan och effektiviteten. Maximal av prestationsförmåga finns på kurvans topp. När stimulans och utmaning är optimal kan vi prestera vårt bästa. Vi kan hantera stressen på ett bra sätt och vi känner oss belönade, tillfredsställda och effektiva. Vi kan fatta beslut, är mer kreativa och medvetna, känner oss säkra och upplever kontroll. Den här typen av stress är hälsosam då den inte gör någon skada då mängden stresshormoner är ganska låga. Motsatsen till överbelastning är understimulering. Understimulering under tid kan vara väldigt stressande på grund av frustration och uttråkning. En känsla av att vara underskattade kan skapa stor stress. Obefintliga krav kan få oss att känna oss utestängda och isolerade. Nya utmaningar och mer att göra gör oss då engagerade och stimulerade. Beslutsfattande och initiativtagande tar fart, koncentrationsförmågan påverkas och vår inlärningsförmåga förbättras. Vi upplever oss alerta, duktiga och närvarande. Dock kan vi inte vara i detta stadium hela tiden. 

Olika typer av stress

Överlevnadsstress
Den energiexplosion och det adrenalinpåslag som inträffar i kroppen när du till exempel går över gatan och inte ser bilen som kör emot dig förrän i sista sekund så att du hinner backa, eller om du varit rädd att någon ska göra dig illa. 

Inre stress
Den här typen av stress uppstår av våra tankar som gör oss oroliga. Den är skapad av oss själva och kan vara ihållande. 

Miljöbetingad stress
När saker som händer runt dig i träningsmiljöer, skola, på arbetsplatser, hemma och så vidare påverkar dig negativt. Det kan vara orimliga krav, ljud, av dig upplevd otrivsam miljö, människor och så vidare. 

Utmattning
När du under lång tid upplevt stress, press, krav, utebliven eller för lite återhämtning i förhållande till träning/skola/jobb/åtaganden, upplevt otillräcklighet och överarbete, kanske arbetat emot dina djupaste ideal och värderingar så kan utmattning bli konsekvensen. Kroppen är sliten av lång tids ”beredskap” på fara och alla stresshormoner som skapat obalans i kroppens system. Hjärnan har blivit påverkad och du upplever kanske att du tappar bort ord, minns sämre, försämrad koncentration, svårt att sova och är ständigt arg, irriterad, känslig eller ledsen. Saker som tidigare upplevts som enkelt kan kännas övermäktiga. Stressen kan till och med blivit en del av din vardag. Du kan vara socialt överstimulerad, överbelastad av uppgifter, har svårt att koppla av och uppleva en ihållande förväntansspänning på framtida uppgifter.

Lista på stress-symptom

När kroppen reagerar på stress är det bra att lyssna i tidigt skede. Då har du möjlighet att kunna påverka din situation och påverka mängden återhämtning. Ju längre tid vi går och upplever stress ju ”djupare” kan man säga att stressen sätter sig i kroppen och det kan ta längre tid att komma tillbaka till ”startläget”, få fysiska spänningar i vävnader att lösas upp, återställa de påverkade kognitiva förmågorna och känslomässigt läka. 

Exempel på vanliga tidiga symptom på stress

– Försämrade prestationer och minskad effektivitet
– Oftare sjuk
– Konstant irriterad och humörsvängningar
– Trötthet
– Ångest och/ eller nedstämdhet
– Minskad humor
– Pessimism
– Obeslutsamhet
– Oförmåga att slutföra en uppgift

Exempel på mentala symptom på stress

– Aptitlöshet och förändrat matbeteende
– Irritation mot andra och sig själv
– Undertryckt ilska
– Svårighet att fatta beslut
– Koncentrationssvårigheter
– Känsla av att sakna kontroll
– Minskad ork
– Bristande intresse för fritidsintressen
– Känner sig inte utsövd eller utvilad
– Oförmåga att avsluta något innan man påbörjar något annat
– Känslosam och lättare till gråt
– Konstant trötthet och utmattning
– Minskad sexlust

Exempel på fysiska symptom på stress

Hjärta och blodkärl
– Smärtor i bröstet
– Hjärtklappning
– Huvudvärk och spänningshuvudvärk
– Migrän

Matsmältningssystem
– Dålig matsmältning
– Diarré
– Magkramper
– Illamående

Nervsystem
– Skakningar och darrningar
– Sömnproblem
– Svimningsanfall 

Muskler och leder
– Spända muskler
– Ont i nacke och rygg

Hud
– Kalla fingrar och tår
– Ökade svettningar
– Tappa hår
– Eksem eller hudproblem

Allmänt
– Viktförändring
– Förvärrad astma
– Sänkt immunförsvar och oftare förkylningar
– Nedstämdhet
– Magkatarr
– Menstruationsrubbningar
– Ångest