V. 1.0.0

Destruktivt matbeteende

Fakta

Många har dåliga tankar kring sig själv och sin kropp. Det kan påverka det allmänna välbefinnandet, vardagen, beslut vi tar kring vad vi ska äta och inte äta, hur vi ska träna och hur mycket vi ska träna, vad vi väljer att vara med på eller undvika att vara med på. När vår egen syn på vår kropp, vår känsla om vår kropp och tankar kring maten uppslukar orimligt mycket av vår vakna tid finns kunskap, stöd och hjälp att få.

Förändrade tankar kring maten

Flera samverkande faktorer kan starta ett nytt destruktivt tänkande kring sig själv, sin kropp och sitt förhållande till mat. Både inre och yttre faktorer spelar roll. De yttre faktorerna är miljö, träning och relationer, medan de inre handlar om individen själv. Exempel på faktorer som kan utveckla ett destruktivt matbeteende kan vara ökade krav både från andra och sig själv, en överdriven fixering av hur kroppen ser ut/sin vikt/sin kropp och träningsresultat, en akut stressituation eller trauma, det kan vara en effekt av oro eller ledsenhet men också en effekt av en kroppslig sjukdom. Oftast kan utmaningar och förändringar starta i puberteten och självkänslan är på ett eller annat sätt starkt förknippad med sin kropp och hur man ser ut. Hos idrottare kan hög fysisk belastning och mängden träning, i kombination med svårigheten att få i sig tillräckligt med näring skapa ätstörningar. Studier visar att bland de som idrottar så är de som tävlar överrepresenterade vad
det gäller ätstörningar.

Från önskan om hälsosam kost till destruktiva tankar och beteende

Vikten är inte den avgörande faktorn för huruvida någon kan ha problem kring mat och tankar. Man kan vara normalviktig och behöver inte se avmagrad ut men ändå ha problemen. Utsidan kan se ”vanlig” ut, men på insidan kan svåra tankar, ångest, skuld och skam finnas. Om en stor del eller den största delen av din tillvaro handlar om hur du ska äta, vad du har ätit, hur du ska träna, hur du ska bli av med det du har ätit, hur du ser ut, onormalt stor kontroll på kroppen och vad du väger och så vidare behöver du få stöd. Ju tidigare du tar hjälp för att bryta tankar som börjar ta över och begränsa din tillvaro och livskvalitet desto större är chansen att du kan vända den negativa spiralen. Ibland kan något som började med en god avsikt successivt öka och få ett övertag om oss omedvetet. Efter en längre tid kan det vara svårt att bryta de tankar och de
handlingar man börjat med.

Som medmänniska är det också viktigt att inte dra sina egna slutsatser om att någon har problem eller fått ätstörningar för att några beteenden skulle kunna innebära något. Då behöver man först ta reda på hur läget är och samla information om och av den man är orolig för. Här följer några varningstecken. Känner du igen dig själv i några eller flera av dessa, eller om de stämmer in på någon du oroar dig för i din närhet, ta gärna kontakt med oss på 063-6631110 så kan vi guida dig vidare.

Varningssignaler

Varningssignaler att vara vaksamma på är både kopplade till tankar, känslor och beteenden. Här är några exempel utan inbördes rangordning på vad som är mer eller mindre allvarligt.

Riskfaktorer

Flera uthållighetsidrotter relaterar kroppssammansättning med resultat vilket kan vara en bidragande effekt till att ätstörningar utvecklas hos de idrottande. Det man missar att belysa många gånger är det långsiktiga perspektivet. Om ett samspel av flera faktorer tillsammans med en viktnedgång leder till ett förbättrat resultat kan idrottaren missa att se de icke så påtagliga faktorerna utan härleder framgången till viktminskningen. Fortsätter viktminskningen och resultaten kommer, blir det möjligen en ”sanning” för idrottaren som ofrivilligt då kan hamna i en spiral vilken kan vara svår att bromsa och ta sig ur. Det långsiktiga perspektivet och de negativa fysiska konsekvenser som kan komma med negativ energibalans, för lite näringsintag i samspel med ökad träningsmängd behöver tas i beaktning. Resultaten kan komma nu, men idrottskarriären kan få en helt annan vändning om muskelnedbrytning, benskörhet eller påverkan på organen blir ett faktum. Koncentrationssvårigheter, oförmåga att hantera motgångar, nedstämdhet med mera kan bli några av de mentala konsekvenserna.

I idrotten kan det utöver de vanligen beskrivna riskfaktorerna finnas några fler att ta i beaktning. Här följer en överskådlig lista av faktorer.

Psykologiska faktorer:

Biologiska faktorer:

Sociala faktorer:

Problem med maten och ätstörningar handlar som nämnts inte bara om vad man väger. Det handlar om tankar och beteenden som i sin tur kan leda till bland annat undervikt. Ätstörningar behöver tas på allvar och åtgärder sättas in tidigt. En ätstörning är en ihållande störning i ätbeteende eller viktkontrollerande beteende, som påtagligt försämrar fysiskt eller psykosocialt fungerande. Inte sekundär till någon känd medicinsk åkomma eller någon annan psykiatrisk störning (Fairburn & Walsh 2202) Kännetecken är en sjuklig fixering vid mat, vikt och kroppsuppfattningen och att självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsvikt och form. Oftast startar problemen i puberteten, genomsnittlig debutålder är 14 år, och beror på många olika
bakomliggande faktorer.

Olika typer av problem

Hetsätstörning- Återkommande episoder av hetsätning som medför lidande. Är inte förknippat med ersättande beteende likt Bulimi. Beteendet drivs av ett starkt missnöje med sin vikt och individen har en låg självkänsla.

UNS (Ätstörning utan närmare specifikation) – Om en individ lider eller är funktionspåverkad av en ätstörning men tillräckliga kriterier av de fyra andra diagnoserna inte föreligger eller att det inte
finns tillräcklig information.

Ortorexia Atletika (Ortorexi). Individen har en ohälsosam fixering vid nyttiga livsmedeli
kombination med tvångsmässig fysisk aktivitet och träning. Träningen används som ett
kompensatoriskt beteende. Det finns en rädsla för att bli tjock och otränad och uppfattas som
odisciplinerad.

Bulimi (Bulimia Nervosa) – Individen bantar och hetsäter sen följt av ersättande beteenden så som överdriven träning, kräkningar och laxeringsmedel. Den drabbade personen äter mer än vad man behöver i en begränsad tidsperiod och upplever förlust av kontroll. Hen kan vara underviktig, normalviktig eller överviktig. Kan ge allvarliga effekter på hjärta, mage, tarmar och cirkulation.

Anorexia (Anorexia Nervosa) – individen har en betydande låg kroppsvikt och stark önskan om att gå ner i vikt samt intensiv rädsla för att gå upp i vikt (viktfobi), trots den befintligt låga kroppsvikten. Hen klarar inte att upprätthålla en normal kroppsvikt för sin ålder och längd. Det finns en förnekelse i allvaret kring den låga kroppsvikten hos den drabbade personen som också använder ersättande beteenden så som till exempel överdriven träning, fasta, kräkningar och laxeringsmedel. Kraftig undervikt kan snarare ses som en vinst än en fara och ett problem. En överdriven träning och rörelse finns med. Vikten blir ett mått på sitt eget värde. Hen är oftast rädd för fet och kaloririk mat. Kan ge allvarliga konsekvenser på hela kroppen, både invärtes och
utvärtes.

Annan specificerad ätstörning- Om en individ inte uppfyller alla kriterier för anorexia, bulimi eller
hetsätstörning så kan denna diagnoskategori användas (med tillägg av en specifik orsak). Individen kan vara normalviktig och mer hjälpsökande. Det är inte ovanligt att en person med destruktiva matbeteenden kan ha andra psykiska besvär samtidigt så som nedstämdhet, oro, ångest och sömnproblem.

Följder av för lite näring i samband med träning (men även i frånvaro av träning)

Förebygg destruktiva matbeteenden som förälder och närstående

I vardagen handlar det om, både på hemmaplan och i annan miljö, att skapa och bevara ett normalt beteende kring maten. Det vill säga att äta fasta måltider som ger kroppen bra näring och återhämtning efter och inför träning samt näringsrika och ordentliga mellanmål (till exempel en frukt räcker inte som mellanmål för en tränande ungdom som inte är färdigutvecklad). Utöver näringsintaget handlar det även om att normalisera tankar och känslor inför och om den sociala stunden som måltiden oftast är, samt maten i sig. Många idrottande ungdomar trivs väldigt bra med allt vad idrottandet ger (socialt, upplevelser, mentalt, fysiskt etcetera) och gillar att utvecklas i sin idrott. Därför kan ökad kunskap om kroppens fungerande, näringsbehov och negativa konsekvenser av bristfällig kost i samband med justerad träningsmängd vara en bra motivationsfaktor till hållbara kostvanor som stödjer istället för stjälper idrottandet.
Hur ser ungdomens liv ut i övrigt, vad händer på andra plan i individens liv? Inventera de olika livsområdena utöver idrotten för att se om något annat skaver som i sin tur kan skapa förändrad aptit eller eventuellt viktnedgång. Hjälp ungdomen att skapa en ökad balans i vardagen mellan aktivitet och pauser, vila och
prestation, fritid och skola/idrott.

Om man som ungdom med önskan om att passa in befinner sig i miljöer där fokus endast ligger på prestation, kan man omedvetet och eller medvetet börja mäta sig med vad man presterar och tappa bort den man är och sitt eget värde, som inte är avhängande av det man presterar. Finns
utmaningar kring maten innan man börjar idrotta och tävla, kan miljöerna dessutom ha en påverkan som hjälper ungdomen att dölja den inre kampen.

Att vara närvarande och involverad som familj, att se utmaningen som familjens hellre än individens, och tillsammans skapa positiva förändringar som stödjer ungdomen med destruktivt matbeteende är ett bra förhållningssätt. Var tillgänglig som förälder och närstående för ungdomen.

Tips

Tips till dig som mår dåligt och har ett destruktivt matbeteende

Tips till dit som är närstående och tränare

Det är viktigt att öka kunskapen hos idrottsföräldrar och tränare kring hur man upptäcker individer med förändrad syn på sig själv och maten. Omedvetet kan man som medmänniska vara med och utlösa nya destruktiva tankar hos en annan person, för att man uttrycker sig eller agerar på ett sätt som ”aktiverar” en ätstörning. Om ett förändrat matbeteende upptäcks tidigt och snabba insatser görs för att bromsa utvecklingen av negativa tankar och beteenden kring mat, kan en ätstörning bromsas eller i bästa fall hindras. Omgivningen har en viktig roll att både tänka på hur vi själva är, vad vi säger till idrottaren, hur vi pratar om vissa frågor i allmänhet när våra idrottande ungdomar lyssnar samt hur vi väljer att hantera situationer både i och utanför träningen (kopplat till vikt, kropp, mat, prestation, resultat och dylikt).

Tips till tränare

Klubbar och föreningar som har god kunskap kring varningssignaler på ätstörningar, vad som kan utlösa destruktiva matbeteenden och ätstörningar, vad som är viktigt för att skapa hållbara välmående idrottare vid ökad mängd träning kan vara med och bromsa eller förhindra utvecklingen av ätstörningar. En policy och handlingsplan för att motverka problem kan vara av värde. Finns behov och intresse av ökad kunskap inom kost och varningssignaler på ätstörningar är ni varmt välkommen att kontakta oss på 063 663 11 10 eller maila linda@weandsports.se

Om du ser en negativ förändring, vare sig det gäller det synbara minskade intaget av mat eller annorlunda beteenden kring maten eller uttalade jobbiga tankar om maten, ta förändringen på allvar så tidigt som möjligt. Undersök möjligheter för samtalsstöd parallellt med kostrådgivning från expertis samt öka kunskapen kring relationen mat och träning. Du kan alltid kontakta oss på We & Sports som förälder och närstående för vägledning och samtalsstöd. Ring 0636631110 eller maila linda@weandsports.se

Övningar för dig som upplever ett nytt destruktivt matbeteende

Till exempel:
Lisbeth började lägga till 15 min träning på all schemalagd träning. Efter en period kände hon att hon lika gärna kunde lägga till 30 min. På en vecka blev detta mycket extra träning som gjorde henne tröttare, mer sliten och hon ökade inte kostintaget i takt med ökad träning. Tvärtom så införde hon förbud att äta efter vissa klockslag och minska portionerna på minst två måltider/dag.
Lisbeth vill bryta dessa destruktiva beteenden. Hon har avtalat med en träningskompis som uppmärksammat att Lisbeth inte mått bra sista tiden och som hon brukar anförtro sig till, att ta sällskap hem från träningen med henne när den ska vara klar (innan hon lägger på extratid). Mamma och pappa vet också hur veckans träning ser ut och den stäms av med Lisbeth i förväg så att de vet när träningen är planerad att vara avklarad. Då ringer de upp Lisbeth eller möter henne om möjligt och ser till att hon kommer hem och avslutar sin träning innan extraträning kan genomföras, samt hjälper de henne med tillräcklig måltid efter
träning.

Klas slutade med ett sista mål på kvällen efter träning då han tänkte att han skulle bara slipa lite på formen. Han tyckte att det var en ganska enkel sak att göra och märkte ingen större skillnad på ork första veckorna. Han beslöt sig då för att ta bort ett till mellanmål och började ganska snart känna att han inte kunde träna som han kunnat tidigare. Trots att han förstod att han borde äta mellanmål och att han behövde mellanmål uppstod en starkt obehaglig känsla gro inom honom varje gång han funderade på att återinföra mellanmål och det blev svårare än han kunde föreställa sig. Flera veckor gick och Klas kände sig svagare, tröttare och hade ofta jobbiga tankar. Han hade svårt att få tillbaka de måltider han visste att han behövde, tvärtom fick han svårare att äta och njuta av de måltider som han faktiskt åt. Klas vill bryta dessa beteenden och har pratat med sin tränare och en kompis om sina jobbiga tankar och svåra känslor. Han har också ändrat sina rutiner kring sitt ätande. Tidigare åt han alltid hemma och oftast själv, nu äter han med en vän eller familjemedlem och kan sitta på annan plats och äter andra fullvärdiga varierande mellanmål. Han har alltså både ändrat platsen, hur han äter och vad han äter.

Boktips


”Sluta älta och grubbla” av Olle Wadström

I den här boken får du lära dig om tekniker för hur du ska sluta med onödigt grubbel och ältande som tar så mycket kraft från dig och kan skapa lidande. Du får också veta varför teknikerna fungerar.

Läs mer

Apptips


Self Compassion Lifestyle

Träna hjärnan i positiva känslor med hjälp av övningar i appen och skapa inre trygghet för att må bra.
Compassion som förhållningssätt kan ändra inställningen till dig själv.

Läs mer

Chatta med oss


I vår chatt kan du känna dig trygg. Här kan du som idrottande tjej eller kille, mellan 12-25 år, chatta gratis och anonymt med oss mellan kl. 18.00-20.00 måndagar-torsdagar.

Läs mer

Bli bättre på mental hälsa


DÄRFÖR FINNS WE & SPORTS

We är en sammanhållande kraft för att  stärka mental hälsa bland idrottande ungdomar.

Läs mer

VÅRT ARBETSSÄTT

Vi finns till för dig som är ung idrottare, förälder, tränare/ledare eller har någon annan roll i idrottarens omgivning. Du möter oss genom utbildningar, personliga möten eller på webben.

Läs mer

UTBILDNING

Med kunskap kommer man långt. Ta del av vårt kursutbud och se hur du som idrottare, förälder, syskon, ledare eller tränare kan utbilda dig inom mental hälsa.

Läs mer